Barnen är iväg i skolan och jag sitter i soffan med en skål med fil och müsli.
När jag vaknade imorse kändes det som mina ben och fogar inte ville vara med, jag var helt slut i benen och mina fogar och höfter värkte helt otroligt mycket.
Tur att bebis snart är här så jag kan bli mitt gamla jag igen.
Nog klagat, jag brukar tänka att det finns de som har det värre, tänk de som har en bestående funktionsnedsättning som begränsar dem dagligen, livet ut.
Detta är ju en bagatell jämfört och när jag inte kan böja mig ner för att plantera fina uteblommor, rensa rabatter, ta en promenad i solskenet, sitta still på en stol på en bjudning (mer än ca 20 min) så tänker jag på att detta med foglossning är övergående.
Tack och lov :)
Bjuder på två bilder från köket.
Underbart!
Nu tar vi vara på denna dag.
Kram
S
(Får se nu om detta inlägg hamnar på rätt dag, som jag skrev igår är det något knas med bloggen, tiden stämmer inte och inläggen hamnar på fel dag.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar